Ingen tänker sig att just de skall hamna i en situation när vi skulle behöva signalera efter hjälp. Men verkligheten är att det händer. Det kan röra sig om ett hjärtproblem, man kan ha otur och bryta ett ben, eller en färdkamrat ramlar och bryter ett antal revben. Och i alla dessa scenarior måste man kunna kontakta omvärlden för att kunna få hjälp.

Det finna flera sätt att skicka nödsignaler, och vilken som passar bäst beror givetvis på situationen: i en storm eller på natten är en röksignal inte förstahandsvalet. I mörkret kanske en signaleld ger bättra chans att bli upptäckt, medan en flagga i rött eller varselgult kan fungera i stormen.

Tre: den internationella nödsignalen

Internationellt så är det tre av något som rekommenderas för nödsignaler. Tre blås i visselpipan, tre röksignaler, en trekant upptrampad i snön.. Vad du använder är alltså upp till situationen, dina resurser och din fantasi.

Röksignal

Under rätt förhållanden är en röksignal ett utmärkt sätt att skicka en nödsignal. De har flera fördelar:

  1. Du kan förbereda dem i förväg.
  2. Signalen syns under flera minuter
  3. Den syns från alla håll

Metoden är i grunden mycket enkel: bygg en plattform, på bilden ovan använde jag stenar för att hålla uppe ett nätverk av pinnar, men en trefot som mest liknar ett timglas fungerar lika bra. Om man har mjuk mark kan man trycka ned pinnar i marken och fästa ramen vid dessa, men det går inte lika bra på t.ex. hårda klippor. När plattformen är klar (försök att få den minst 50 cm i diameter och 30-40 cm över marken) täcker du den med ett tjockt lager av färskt material, granris är ett utmärkt val i större delen av Sverige, men färska löv, mossa, etc fungerar bra det med. Under plattformen förbereder du en eld. Det skall vara en eld som går snabbt att tända, och som brinner häftigt under några minuter: torrt fint granris är min favorit. För att det skall bli lätt att tända lägger jag en boll av finriven näver i ena kanten av bränslet. Fördelen med denna konstruktion är att bränslet skyddas väl av det färska taket, oftast klarar det ett rejält regn utan att det fuktar igenom (håll dock koll på detta om det regnar!).

När du väl tänt elden kan du givetvis lägga på mer bränsle eller färskt material. Vid vindstilla förhållanden får man en rökpelare som stiger många tiotals meter uppåt, och som därmed syns på långt håll.

Beroende på var du är bygger du antingen tre signaler i en trekant, eller på linje t.ex. längs en strand.

Signaleld

Om du vill kunna signalera i mörkret är i stället en signaleld idealisk. I praktiken startar de som en röksignal, men man lägger på mer torrt material snarare än färskt (en röksignal med färskt granris blir efter någon minut en signaleld, när granriset torkar och fattar eld).

Signalspegel

Om solen syns och riktningarna stämmer kan du med fördel använda dig av en solkatt för att sända en signal. Det finns i grunden två typer av speglar:

  • speciella signalspeglar med någon form av hål i mitten (till vänster i bild)
  • alla andra speglar (t.ex. spegeln på en syftkompass)
De speciella signalspeglarna har idag oftast en specialbeläggning i hålet som ger en ljus punkt: den visar vart din solkatt hamnar. På den äldre typen med bara ett hål får man titta mot målet, och samtidigt se en ljus punkt på spegelbilden av sitt ansikte: flytta punkten till hålet och solkatten hamnar på det du siktar på.

De improviserade speglarna känner du säkert till från barndomens lekar. För att rikta solkatten håll upp ett smalt föremål (t.ex. spetsen på en penna eller ditt finger), och sikta med det dit du vill ha solkatten. Rikta sedan solkatten så att den hamnar precis över spetsen på pennspetsen (etc).

Skuggor och kontrast

För något år sedan blev några män strandsatta på en ö i Stilla havet. De lade ut palmblad på stranden i form av ordet "HELP". De mörka palmbladen på den ljusa sanden utgjorde en bra kontrast, som syntes på långt håll. På samma sätt kan du lägga ut granris i snön, eller till och med bara trampa ut ett smalt dike i snön (eller gräva i sanden). Om du placerar stenar på marken satsa på att lägga dem på högkant: deras skugga syns ofta bättre än själva stenarna.

Ljud

Om dem du skall signalera till inte befinner sig alltför långt bort kan ljud vara en bra signalmetod. En visselpipa fungerar förvånansvärt bra, om det är vindstilla kan man höra en sådan på över en kilometers avstånd! Att ropa fungerar också, men är i längden mycket tröttande för rösten. Kan du bussvissla fungerar det lika bra som en visselpipa. Tänk på att blåsa tre gånger i visselpipan, pausa och lyssna efter svar innan du blåser igen. Om det blåser åt fel håll kan dock en visselpipa bara höras en kort distans.

Givetvis kan andra ljud fungera lika väl: en pinne som slår på en metallgryta ger ett ljud som hörs på långa avstånd.

Färg

Ett föremål med klart synlig färg, t.ex. en varselväst, syns också på långt håll. Där har vi friluftsmänniskor ibland en nackdel: vi tenderar att klä oss i diskreta färger, som inte syns så värst bra. Det kan vara bra att packa ned något som syns, om man riskerar att hamna i en situation där man behöver bli sedd.

Mobiltelefoner

Det säger sig självt att om man har täckning är en mobiltelefon ett utmärkt sätt att skicka en nödsignal. Om du inte har täckning nog för att ringa kan du skicka ett SMS till 112. Den tjänsten togs fram främst för hörselskadade, men då SMS ofta fungerar bättre vid dålig täckning kan det vara värt att pröva i en nödsituation. Tänk på att få med all viktig information i ditt SMS: din position och vad som hänt.

Satellitbaserade system (PLB, Spot, osv)

Det nyaste -- och kanske mest effektiva -- sättet att skicka en nödsignal är via satellit. I handeln kan man köpa ett antal olika små och behändiga nödsändare som använder satellitsystem för att skicka en nödsignal. I dagsläget finns det två system för nödsignaler: Globalstar och COPASS-SARSAT. Globalstar är ett kommersiellt nätverk som bl.a. används att den populära "Spot" sändaren. Det andra systemet finansieras med skattemedel genom ett samarbete mellan flera länder och används t.ex. av sjöfarten. De olika systemen har olika för- respektive nackdelar, och den som är ute efter ett sådant bör läsa på innan man köper. En kort sammanfattning är att Globalstar inte har lika bra täckning, och det finns rapporter om att det kan vara svårt att få iväg en nödsignal. Däremot har dessa en annan fördel: man kan skicka ett "allt är ok" meddelande där positionen finns med. Då kan bekanta och familj se vart man är, och därmed också kanske märka att signalerna slutar komma om något händer. En annan skillnad där att sändare som använder sig av Globalstar har en årlig prenumerationsavgift, vilket inte finns i COPASS-SARSAT-systemet.

Dessa sändare fungerar när de aktiveras på följande sätt (en del skiljer sig mellan modellerna/typerna)

  1. de skickar en signal till satellitnätverket
  2. inhämtar sin position via GPS och sänder denna information till satellitsystemet
  3. sänder en radiosignal på 121.5Mhz som är flygets nödfrekvens: flyg som är med i ett eftersök, samt kommersiella flygplan kan ta emot denna signal.
  4. på åtminstone vissa modeller kan man aktivera en blinkfyr

inReach

Ett tredje system har de senaste åren blivit populärt: inReach. Det baserar sig på Iridium-satelliterna, vilket ger god täckning över hela världen. Systemet tillåter SMS och epost inte röstkommunikation

Var uppfinningsrik

Om du måste få hjälp och inte har något annat att ta till gäller det att vara kreativ. Ett exempel jag brukar ta upp är en man som i norra Kanada bröt benet. Han saknade möjligheter att kontakta räddningstjänsten, men han befann sig i närheten av en kraftledning med trästolpar. Med sin yxa högg han ned tre av dessa, vilket bröt ledningen och fick kraftbolaget att skicka ut ett team för att reparera skadan: på så sätt blev mannen räddad. Om du befinner dig i en nödsituation gäller det alltså att tänka på "vad kan jag göra som påkallar omvärldens uppmärksamhet". Tänk kreativt, tänk brett.

Sammanfattning

Det finns som du sett ett antal olika sätt att kontakta räddningstjänsten, alla med olika för och nackdelar, olika begränsningar och kapaciteter. Men som alltid är det upp till dig att använda dem med förnuft: använd dem när du behöver dem, inte för saker som du faktiskt egentligen kan fixa alldeles utmärkt på egen hand.