Kläder i kyla

Det här är min personliga åsikt om vad som är bra att ha med sig i klädväg på vintern. Jag gillar naturmaterial, och tanken är saker som fungerar även på längre turer i sträng kyla (-30C). Eftersom jag ibland använder snöskor av traditionell modell, ibland skidor är en del klädval (främst skor) beroende på turens förutsättningar.

Om du skall ut på en tur med en ledare kolla vad ledaren säger om utrustning: olika turer har olika förutsättningar.

Val av material

Jag gillar ylle. Ylle klarar av eld mycket, mycket bättre än fleece, är inte lika skadligt för miljön Ylle är även varmt även när det är fuktigt, vilket inte gäller för bomull eller de flesta syntetmaterial. Tänk på att alla ylleplagg inte är lika. En undertröja i merinoull är mjuk och skön mot huden, en tjock och löst stickad tröja är varm under ett vindtätt yttre lager, ett par byxor i vadmal står emot vind, snö och regn bättre än man tror och är oerhört slitstarka.

Bomull är bra i ytterlager, i vindtäta skalplagg. Där kommer dess slitstyrka till sin rätt. En anorak i tätslagen bomull är både vindtät och andas bättre än ett skalplagg. Även bomullen tål eld bättre än syntetmaterial.

Syntetmaterial undviker jag, särskilt på vintern. Det är helt enkelt så att de inte klarar eld särskilt bra, och dels blir de ofta stela och prassliga när det blir kallt.

Skinn och läder är vindtäta och slitstarka. Välj dem för vantar, handskar och skor.

De olika kläderna

Först en översikt över de olika lagren av kläder.

Närmast kroppen

Närmast kroppen finns det långkalsonger och undertröja, samt yllestrumpor. Jag gillar merinoull eller Woolpowers ullfrotte, och enkla plagg som alltid fungerar. Det här lagret tar jag i princip aldrig av mig, jag har med mig ett par extra långkalsonger (ibland av olika tjocklek, då kan man ha på båda paren om det blir mycket kallt). Jag har också på mig ett par kängor (Luddan, med två par tjocka sockar). Dessa funkar bra när det är riktigt kallt: är det varmare än -15C blir de förr ellser sneare blöta: för mer om kängor se längre ned.

Mellanlagret

Här har jag en woolpower-jacka, men en ylleskjorta duger lika bra och yllebyxor (M58) med hängslen. Det är bra om man här har plagg som man kan justera, knäppa upp skjortan eller dra ned blixtlåset. Alla plagg sitter löst så att det inte blir trångt eller klumpigt. Notera att hängslena sitter utanpå alla kläderna: annars blir det ett stort projekt vid toalettbesök: om man har hängslen under de översta lagren tar det dels tid att få av sig kläder för toalettbesök, dels blir man lätt kall medan man håller på.

Yttre mellanlager

Här har jag en tunn mössa (merinoull kliar inte), en halsduk (eller buff) och ytterligare en varm tröja (stickad, men en tjock woolpower duger lika bra). Det här lagret justeras ofta under dagen beroende på väder och aktivitet: om det är varmt eller jobbigt att skida får det kanse (delvis) stanna i packningen

Vindtätt ytterlager

Anorak (försvaret gamla i tätvävd bomull, lätt modifierad) och vantar (skinnvante med ”damask” i poplin och lovikkavantar innanför). Därtill har den tunna mössan bytts ut mot en tjock balaclava, även den givetvis i ylle). En extra varm och vindtät mössa är oftast alltför varm att ha på sig vid förflyttningar, men är mycket skön när man vilar och det blåser.

Förstärkning vid rast

Om det är mycket kallt och vid raster har jag en m90 vindrock (en tjock dunjacka funkar också bra, men är inte lika oförstörbar) och ett par täckbyxor. De senare är mest till nytta när det är riktigt kallt (även om de är sköna även vid mildare temperaturer), men rocken kommer på vid de flesta rasterna. Ett alternativ till en varm jacka är en så kallad fjellduk, som också kan användas för att förstärka din sovsäck.

Kommentarer till de olika plaggen

Undertröja Jag gillar min Aklima huvtröja, men den är ganska dyr. Den har en balaclava/buff fastsydd vid halsöppningen, och en ficka på magen. Fickan är bra på natten, då har man en plats för alla småsaker (sockar på tork, pannlampa, osv) som annars flyter omkring i sovsäcken. Därtill har den ärmar med tumgrepp. Istället för denna blir en av Woolpowers tunnare tröjor (200g eller deras nya ”tunn-ställ”) bra. En del gillar syntetställ, jag är emot dem då de dels är farliga om det skulle börja brinna, men även för att de ofta luktar illa efter några dagar. Jag personligen tycker inte om tröjor med ”polokrage” då det är svårt att ventilera bra när man blir varm, del för att jag är allmänt misstänksam mot blixtlås.

Långkalsonger Merinoull, inte alltför tjocka. Tar man med extra kan man ha två olika tjocklekar att variera med (t.ex. tunna och 200 eller 400 g woolpower). Egentligen det enda ombytet (förutom sockar och vantar) som jag har med mig.

Strumpor och sockar Innerst bär jag ofta strumpor av ylle, går upp mot knät för att hålla ihop med långkalsongerna, och utanför detta rejäla sockar i ylle. Köp inga tunna sockar, utan det är de tjockaste sockarna du kan hitta som gäller. Strumpor och sockar byter jag ganska ofta under dagen (främst det innersta paret), och torkar de andra paren innanför kläderna. Antingen hänger jag dem innanför tröjan eller inuti byxorna, uppkrokade runt hängslen eller så. har du köngor med filtladdor bör du givetvis ha ett par extra i reserv (dessa är även sköna i sovsäcken).

Tunn mössa En vanlig tunn luva i ylle. På bilden syns en tunn balaclava från Woolpower, men vilken yllemössa som helst duger gott. Om man är känslig för kliande ull är merinoull mycket skönare. Annars finns det mycket tunna balaclavamössor i silke man kan ha innanför andra mössor.

Buff/halsduk Halsduk är egentligen mer flexibelt än en buff (i merinoull, inte plast!), men många gillar buffen för att den sitter på plats bättre. Halsduk kan du troligen köpa billigt på en loppis. Ta till rejält i längd om du har ett val. På bilden har jag försvarets gamla, som man kan använda som mössa om man vill se ut som en dement gråtomte

Förstärkningströja är en ofta ylleskjorta i mitt fall, men en lagom tjock tröja i ylle, en 200-400g woolpower-tröja, etc fungerar lika bra.

Byxor Jag använder försvarets m58 byxor (de gråa i vadmal), med hängslen. Hängslena skall ha knappar, inte clips och gärna vara breda. Den täta vadmalen står emot vind och snö förvånansvärt bra, och är varm vad som än händer med den. Många har istället skalbyxor med rejäla långkalsonger under, och det är onekligen smidigare att röra sig i. Dock anser jag att vadmalsbyxorna fungerar bättre på längre turer och i sträng kyla.

Varm tröja En ylletröja, 600g woolpower-jacka eller en huvtröja i vadmal. Jag gillar huvor för att de har en inbyggd mössa som man inte kan tappa bort. Om du inte skall ut mycket i kalla väderlekar och ofta behöver du inte köpa dyra nya plagg: vilken rejäl ylletröja som helst duger.

Tjock mössa Jag har en rejäl och tjock balaclava i ull från 80-talet, men vilken rejäl yllemössa som helst duger gott. En del har istället en ”ryssmössa” av något slag, eller försvarets vintermössa. Se till att den kan täcka öronen och gärna långt ned i nacken. En vindtät mössa är mysig om det blåser, men kan vara för varm att t.ex. åka skidor i om det inte är extremt kallt.

Vantar Jag har lovikkavantar innanför en rejäl skinnvante (försvarets gamla). På skinnvanten har jag sytt fast en damask i poplin, vilket håller snön ute när jag gräver, men är lite bökigare när man skall ta på sig vanten. Vantarna har ett snöre som går runt nacken, med en tvärrem ungefär i höjd med bröstvårtorna. På vantarna har jag satt fast båda halvorna av ett snabbspänne, vilket är praktiskt när man skall hålla dem ur vägen bakom ryggen.

Det är oerhört viktigt att hålla händerna varma. Utan skalvantar med tjocka innervantar kommer dina händer att frysa, och då har du få möjigheter att klara dig på egen hand. Håll därför dina händer varma till varje pris!

När det gäller vantar finns det många olika att välja mellan, Jag har normalt en skalvante i skinn (A eller B nedan), och en varm ullvante av lovikka-typ (C, D). Ofta har jag även med mig en vattentät skalvante (E) som skyddar mog blöt snö eller regn (ja, det kan regna på vintern även i norra Norrland), särskilt när jag skall gräva bivack. Om jag tror att det kan bli kallt tar jag med mig handledsvärmarna (F) och de tunna handskarna i merinoull (G). Ofta tar jag även ett par skinnhandskar med löstagbart ullfoder (H): de är bra att skida i om det är lite varmare, och smidigare att t.ex. ha på när man skall slå upp tält eller tända eld.

I packningen har jag ibland ett par tunna ”montagehandskar” för när jag skall fixa med skidbindningar eller likande, och även ett par tunnare yllevantar om det blir för varmt med lovikkavantana. Ibland kan ett par torgvantar (fingervantar med halva fingrar) vara smidiga för att tillåta smidig hantering av kameror, osv. Dessa ersätter i så fall handledsvärmarna ovan.

Skall man jobba mycket med ved och eld kan man köpa ett par vinterarbetshandskar. Rejäla handskar med ett tjockt lager fleece kostar några tior på bensinmacken, Biltema, etc, och håller förvånansvärt länge. Om man har råd har Hestra en skinnhandske med löstagbart foder i ylle, som är smidigare än arbetshandskarna, men kostar ca 10 gånger så mycket.

Skor På bilden har jag ett par Luddan filtkängor, med två par av de tjockast yllesockar jag kan hitta. Jag har snört dem löst för att foten skall kunna röra sig. Om jag använder snöskor har jag istället ett par mukluks med filtladdor, om det är kallt ett par nordsamiska renskinnsskor. Om det istället är töväder kanske jag har Nokians gummistövel med filtladda istället (modellerna med löstagbart foder).

För skidåkning med moderna bindningar har jag ett par Lundhags kängor med löstagbara filtladdor och rejäla tjocksockar (Woolpowers 800g utanpå tunnare liners). Dessa är varma och sköna att åka skidor i, och stpr emot en hel del väta. För att skydda nederdelen av byxorna har jag en damask som håller snön borta (skoband runt byxans nederdel och kängan är den traditionella lösningen på detta).

I princip alla kängor är täta och andras endast i mindre grad, vilket gör att fukten stannar kvar i dem. Om du tar av dem är därför det absolut första du skall göra att torka av den på insidan (en bit toapapper eller en snusnäsduk funkar bra): väntar du fryser vattnet till is, och är då mycket jobbigare att bli av med. Ibland har jag en så kallad vapor-barrier utanpå den innersta sockan. Då stannar fukten där, och resten av isoleringen håller sig torr bättre. En plastpåse funkar bra, även om man kan köpa speciella sockar i tät nylon. På natten torkar du de fuktiga innersockarna vid elden, så att de är klara att använda nästa dag. De fuktiga vattentäta sockarna får frysa: det är sedan enkelt att skaka av frosten från dem.

För turer i kallt väder är det super-viktigt att ha rejält på fötterna: dina fötter är närmast snön, och längst bort från resten av kroppen. utan fungerande fötter kan du inte förflytta dig...

Anorak Jag gillar en klassisk anorak i tät bomull för att den andas och fungerar bra runt lägereldar. Om man är ute på vårkanten när det ofta är töigt har moderna membranmaterial ett värde (jag har dock aldrig själv använt dem). Se till att plagget sitter löst, så att du lätt kan ventilera bort överflödig värme genom att fladdra med tyget. Inuiternas parkas hade slitsar i sidorna: när man stod stilla höll de kvar värmen, när man rörde sig ventilerade de bort överskottet. En löst sittande anorak har lite av samma funktion.

Rejäla fickor på anoraken är också en bra sak: då kan man lätt justera mössor, halsdukar och vantar under dagen utan att behöva ta till ryggsäcken.

En pälskant runt ansiktet är skönt när det är kallt, men fuskpäls gör ingen större nytta. Om du skall sy en pälskant själv är det viktigt att titta på åt vilket håll håren växter: alla hår skall peka bort från ansiktet. Järv, varg, coyote och räv är alla pälssorter som har ansetts vara bra runt anoraker (rävskinn går ibland att hitta på loppisar för en rimlig penning). Pälskanten kan också fällas ut till att bilda en strut när det blåser. Men man klarar sig mycket bra utan den sådan pälskant, det är en lyxpryl idag (och var även en statussymbol bland inuiterna i Alaska på den gamla tiden). Se även till att den går att ta loss så att det är lätt att tvätta anoraken.

Snödräktsbyxor Om det är blåsigt eller om jag skall gräva skydd har jag på dessa. Även vadmalsbyxor blir till slut fuktiga av snön: överdragsbyxor skyddar. Riktiga grävpåsar eller t.o.m. regnställsbyxor är bra om man skall gräva mycket i fuktig vårvintersnö.

Vindrock Min är försvarets m/90 (den första modellen med isolerad huva), men en rejäl dunjacka funkar också bra. Det enda den saknar är rejäla fickor på bröstet för att värma händer och stoppa vantar och likande. Välj en storlek som smidigt går utanpå alla dina kläder, och även som du kan dra in armarna i (om det blir nödläge och du måste sova i den. Det här är ett plagg som är bra att ta till när det är riktigt kallt, men inte lika nödvändigt när det är varmare fram på vårkanten.

Många har ersatt denna med en Fjellduken termo (extrem), som både är värmeplagg och kan förstärka sovsäcken.

Täckbyxor Om det är riktigt kallt tar jag på ett par täckbyxor. Mina har blixtlås hela vägen som gör att lätt att ta av och på dem utan att ta av något annat plagg. Dessa är på tok för varma för att förflytta sig i, men underbara vid raster när det är ordentligt kallt.

Bra att ha, tips och tricks

Snöborste En diskborste är bra. Välj en mörk färg för att kunna hitta den i snön. Använd till att borsta bort snö från kläderna så att du inte blir våt.

Pannlampa På vintern vill jag ha en pannlampa med en batteriväska som man kan ha innanför kläderna. Annars kan man köpa dyra litiumbatterier, de håller bättre i kyla. Tyvärr går nästan inga moderna pannlampor att slå av eller på när man har på sig vantar.

Fickplunta En mindre vattenflaska (3-5 dl), gärna med vid öppning, som har en rem så att den kan hänga runt nacken innanför de yttre kläderna. Fyll med lagom varmt vatten, späd med snö, osv.

Blixtlås Sätt rejäla snöröglor (20-30 cm snöre knutet i en ögla) på alla blixtlåskläppar. Utan dessa kan du inte öppna eller stänga dem utan att ta av vantarna.

Kniv Jag gillar att ha kniven i en rem runt nacken. Dels så finner jag att den är lättare att komma åt där än vid ett bälte (som ofta sitter under ett flertal lager kläder), dels så vet jag då att den inte är lika kall att hantera. Och vid isövergångar kan man lätt plocka fram den så att man har något isdubbsliknande om man går igenom isen.

Pär Leijonhufvud, CC By-Sa 2013.

Här hittar du handledningar och guider i olika ämnen som hör till bushcraft och överlevnad.