John Hudson "How to survive" (2019)

“This book isn’t a traditional ’survival manual’ thought – the world has enought of those already” (Hudson, 2019, sid. 11).

Vad hittar du i en överlevnadshandbok? Skydd, vattenrening, elduppgörning, navigation med, och förhoppningsvis utan, karta och kompass, lite första hjälpen och lite användbara växter. Men det finns en aspekt som oftast hanteras ganska styvmodernligt i böckerna: psykologin. Vad är skillnaden mellan de som överlever och de som inte gör det? John Hudson har utbildat i överlevnad inom brittiska försvaret under en lång tid, och i boken ser man tydliga spår av detta. Dels finns det ett tydligt pedagogisk spår i boken, där han har ett mål med varje avsnitt och presenterar sitt budskap med exempel och tydliga förklaringar. Därtill märks det som jag mest fastande för i boken: författaren har funderat på vad som gör skillnad.

På många sätt är hanns uppdrag mycket svårare än det vi har när vi t.ex. utbildar för en SÖS grundkurs. Vi utbildar människor för en miljö, i en begränsad del av en kontinent (även om det mesta av det vi lär ut är lika applicerbart i Sibirien som utanför Sveg, och fungerar såväl i Medelpad som i Mongoliet) för deltagare som valt att gå kursen för att de har ett genuint intresse. Vad kan man lära ut till en person som inte är intresserad av överlevnad, eller ens friluftsliv, och som kan hamna i en nödsituation var som helst i världen med mycket kort förvarning?

De som har läst historier om överlevnad vet att ibland är det inte vem som har mest träning eller bäst fysiska förutsättningar som avgör vem som kommer att överleva. Givetvis gör sådant skillnad: om du är svårt skadad är dina möjligheter att överleva mindre än om du är frisk, och den som har träning och erfarenhet drar självklart stor nytta av denna. Men ibland är det oklart varför träning ger de fördelarna den ger. Hudson presenterar en stark argumentationskedja för att den mentala delen är essentiell för att överleva. Helt enkelt: om du inte har de mentala förutsättningarna för att klara dig sjunker dina chanser drastiskt.

Vad hittar du i boken?

Om vi accepterar tesen att en stor del av överlevnad är hur du tänker och väljer att agera följer även att man kan påverka sina möjligheter. Författaren har valt att lära ut hur man angriper problem, hur man hanterar komplexa utmaningar under stressiga förhållanden både i nödsituationer i vildmarken och i vardagen. Detta är en överlevnadshandbok både för kontoret och för din drömexpedition till Sibiriens ishavskust. Hur delar du upp ett till synes oöverstigligt problem i mindre hanterbara bitar? Hur hanterar du din stress när livet (eller nästa karriärsteg) står på spel? Hudson har helt enkelt kommit fram till att om man lär sig att hantera vardagens utmaningar på ett rationellt och effektivt sätt så är chansen att man gör samma sak i en nödsituation.

Som ett exempel på detta är den “Survival triangle” som han använder som ett modell för att förbättra sin situation. Att lösa stora och komplexa problem i ett steg är oftast inte möjligt, utan man måste dela upp dem i hanterbara bitar. Och det är där som triangeln är ett användbart tänk och pedagogiskt verktyg. Man skapar en förhoppning om någon som är möjligt (ett skydd för natten, en eld, ett sätt att komma över ån utan att blöta ned kläderna, att få ihop kvartalets produktionsstatistik tills på torsdag), och sedan skapar man en plan för hur man skall göra detta (avsätta tisdag eftermiddag till rapporten, hitta torrt kråkris och lite näver uppe i skogskanten, osv). När man sedan har utfört detta har man förbättrat sitt läge, och kan ge sig i kast med nästa varv i triangeln, och därmed stegvis förbättra sin situation.

Vem bör läsa boken?

Egentligen tror jag att de flesta kan hitta något användbart i den. Detta är inte en bok för dig som vill nörda in dig på olika mer eller mindre exotiska sätt att göra upp eld eller navigera efter naturens tecken. De böckerna finns och fyller en viktig funktion, men de är inte för alla. Däremot finns det några böcker som jag, fullt medveten om att inte alla kanske håller med mig, anser att alla som utbildar i överlevnad i Skandinavien bör ha läst. Kochanskis “Northern Bushcraft” är ett exempel på sådana böcker: där finns så pass mycket av grunderna förklarade att man helt enkelt bör vara medveten om det och förhålla sig till det i sin undervisning. Jag tror att Hudsons bok kommer att sälla sig till den listan. Psyket är en av grundpelarna, och en som ofta behandlats styvmoderligt. Med utgångspunkt i Hudsons text kan man få till den delen i sin undervisning (och kanske sitt liv).

Betyg: 5/5