En översikt över hur människor får energi från olika ämnen, och hur vår kropp reagera på kort- och långvarig svält.

Jag har skrivet ett uppdaterat kompendium om metabolism och fysiologi.

Översikt över människans neergimetabolism vid långvarig svält

Huvudpunkterna från kompendiet

  • Din kropp förbrukar alltid energi, de s.k. basalomsättningen. Förutom den tillkommer den energi som förbrukas för att hålla dig varm eller vid fysisk aktivitet.
  • I din mat – och din kropp – finns energi lagrad i form av energirika molekyler: proteiner, fett och olika kolhydrater.
  • Att utvinna energi ur olika energikällor är flerstegsprocesser, där vissa steg går snabbare än andra, och vissa kräver syre, medan andra inte gör det.
  • Vi kan även få energi ur mjölksyra och ketonkroppar.
  • Din kropp har ett energilager som räcker mycket länge, i bästa fall långt över 100 dagar.
  • Fett står för den största mängden lagrad energi i kroppen.
  • I din lever och dina muskler finns kolhydraten glykogen, som ger snabb energi. Denna räcker dock endast något dygn.
  • Din kropp kan tillverkas socker från aminosyror, glycerol och mjölksyra.
  • När fetter och proteiner bryts ned i hög takt bildas ketonkroppar, som kan användas som energikälla av muskler och hjärnan.
  • Vid kortvarig svält (eller de första dygnen av en längre svältperiod) förbränns både fett och muskelprotein som energikälla.
  • Efter några dagars svält förbränns huvudsakligen fett som energikälla, och musklernas proteiner sparas i möjligaste mån.
  • Utan vitamin B1 kan vi inte tillgodogöra oss kolhydrater, och det är därmed livsviktigt att förnya kroppens depåer av detta inom en månad.

Översikt över hur vi fpr energi från olika ämnen